Den biologiska mångfald som vår livsmedelsproduktion bygger på håller på att försvinna snabbt. Det här är ett allvarligt hot mot framtida livsmedelsförsörjning, hälsa och välbefinnande. Det är slutsatserna i en omfattande rapport som FN:s mat- och jordbruksorgan FAO presenterade i Rom den 22 februari i år. En vecka senare utlyste FN 2020-talet som ett ”Internationellt årtionde för restaurering av ekosystem”.
Rapporten, som fått namnet ”Tillståndet för världens biodiversitet för mat och jordbruk”, är en sammanställning av data som samlats in från 91 länder, tillsammans med analyser av de senaste globala forskningsrönen på området.
Med ”biodiversitet för mat och jordbruk” avses alla de växter och djur – vilda och domesticerade – som ger mat, foder, bränsle och textila material.
Men det handlar också om den myriad av organismer som bidrar till matproduktionen genom sina ekosystemtjänster. Dessa kallas ”associerad biodiversitet” och inkluderar växter och djur, mikroorganismer, insekter, fladdermöss, fåglar, mangroveträd, korallrev, sjögräs, daggmaskar, jordlevande svampar och bakterier, med flera.
Dessa bidrar med ekosystemtjänster som: att hålla jordarna bördiga, pollinera växter, rena vatten och luft, hålla fiskar och träd friska, motverka skadedjur på grödor, och förebygga sjukdomar hos djur.
Många av dessa försvinner nu snabbt, enligt rapporten. Och – när biodiversiteten väl har gått förlorad, så går den inte att få tillbaka. FN:s mat- och jordbruksorgan FAO klassar detta som ”ett allvarligt hot mot framtida livsmedelsförsörjning, hälsa och välbefinnande.”
”Biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna säkra den globala livsmedelstryggheten. Den utgör grunden för en hälsosam diet, ger bättre möjligheter till en levande landsbygd, och den ökar människors och samhällens möjligheter till försörjning och överlevnad” sa FAO:s generalsekreterare José Graziano da Silva.
”En minskad biodiversitet gör växter och djur mer sårbara för skadeorganismer och sjukdomar. När vi blir beroende av allt färre arter för vår matproduktion, så utsätter vi vår livsmedelstrygghet och näringsinnehållet i vår mat för stora risker” tillade han.
Det finns också positiva nyheter – åttio procent av de 91 länderna rapporterar att det finns ett växande intresse för lantbruksmetoder som förbättrar den biologiska mångfalden. Detta gäller såväl jordbruk som skogsbruk och fiske. Dock sker detta i en alltför liten skala hittills.
Läs mer i pressmeddelandet här.
FN utlyser ett årtionde för restaurering av ekosystem
Enligt FN underminerar degraderingen av ekosystem välbefinnandet för 3,2 miljarder människor och kostar ungefär 10% av världens BNP i form av förlusterna av arter och ekosystemtjänster. Nu har årtiondet 2021-2030 deklarerats som ”Internationellt årtionde för restaurering av ekosystem”.
Initiativet kom från El Salvador förra året och den 1 mars i år antogs det av FN:s generalförsamling.
Det handlar om att samla globala resurser som behövs för att massivt skala upp restaureringen av degraderade och förstörda ekosystem – från framgångsrika pilotprojekt till områden på miljontals hektar. Årtiondet är en maning till handling och det gäller att uppbåda de resurser som krävs i form av politiskt stöd, vetenskaplig forskning och finansiella muskler.
Forskningen visar att det finns mer än två miljarder hektar landskap med potential för restaurering – ett område större än hela Sydamerika. Att restaurera 350 miljoner hektar degraderad mark nu fram till 2030 kan generera ekosystemtjänster till ett värde av 9 biljoner amerikanska dollar och ta mellan 13 och 26 ton växthusgaser från atmosfären, säger man i pressmeddelandet.
”Detta är en metod som är bevisat effektiv för att motverka klimatförändringen och öka livsmedelstryggheten, tillgången på vatten, och den biologiska mångfalden.”
”Ekosystem degraderas i en takt som vi inte har sett tidigare. Vårt globala livsmedelssystem och många miljoner människors möjligheter till försörjning är beroende av att vi alla arbetar tillsammans för att restaurera hälsosamma ekosystem för idag och för framtiden.” säger FAO:s generaldirektör, José Graziano da Silva.
Restaurering av ekosystem definieras som en process där man vänder degraderingen av ekosystem, som landskap, sjöar och hav så att de återfår sin ekologiska funktionalitet. Med andra ord, att förbättra ekosystemens produktivitet och kapacitet att uppfylla samhällets behov.
Restaurering av ekosystem anses fundamentalt för att uppnå FN:s högsta mål, de så kallade målen för hållbar utveckling (SDG). Det gäller framförallt målen om klimatförändringen, utplåning av fattigdom, livsmedelstrygghet, och hållbar förvaltning av vatten och biodiversitet.
Idag uppvisar ca 20 % av världens bevuxna yta minskande trender i produktivitet, och förlust av bördighet kopplat till erosion, resursförluster och föroreningar överallt i världen. Om ingenting görs, väntas degraderingen i kombination med klimatförändringen minska skördarna till år 2050 med 10% globalt och upp till 50% i vissa regioner.
Pressmeddelandet finns att läsa här.
I kursen Äta jorden pratar vi mer om hur den biologiska mångfaldens ekosystemtjänster behövs för livsmedelsproduktionen. Läs mer om kursen här.
Äta jorden? 