Tillståndet för stora delar av världens jordar blir allt sämre. En genomgång som nyligen publicerats visar att ytterligare 20% av den hälsosamma jorden degraderades bara mellan år 2000 och år 2015. Var femte sekund förlorar vi en areal motsvarande en fotbollsplan i storlek, och om nuvarande utveckling fortsätter så kan 90% av jordarna vara degraderade vid år 2050.
Men nu förstärks också arbetet för att vända den här trenden. Under de senaste fyra åren har 82 länder satt som mål att stoppa jorddegraderingen till år 2030, och 44 länder har antagit planer för hur de ska hantera torka så att det inte leder till katastrof.
Situationen för världens jordar uppmärksammas idag alltmer på global nivå. I skrivande stund pågår Global Soil Week i Nairobi, Kenya och förra veckan hölls det första globala symposiet om jorderosion i Rom, Italien. Det senare arrangerades av FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO, som nu också släpper en bok i ämnet, och lanserar kampanjen #StopSoilErosion på sociala medier. Man konstaterar att det vetenskapliga underlaget blir allt starkare, då mer forskning i ämnet har publicerats de senaste tre åren än vad som kom ut under hela 1900-talet.
Från symposiet har man gått ut med fem huvudsakliga slutsatser:
Tidigare iår publicerades en studie där man gått igenom situationen gällande jorddegradering i 127 länder, och där man kommit fram till att nästan 20% av de hälsosamma jordarna hade degraderats bara under perioden 2000 till 2015.
Samtidigt kunde man konstatera att under de senaste fyra åren så har 82 länder satt som mål att stoppa jorddegraderingen till år 2030, och 44 länder har antagit planer för hur de ska hantera torka så att det inte leder till katastrof. Och fler länder står på kö – snart kommer mer än 120 länder att ha uppsatta mål för att stoppa markdegraderingen.
Studien är den mest omfattande hittills i sitt slag, och utgjorde det vetenskapliga underlaget för ett toppmöte om jorddegradering som hölls i Georgetown, Guyana i januari iår.
”Vi ser en ökad efterfrågan och press på markerna på grund av urbanisering, befolkningsökning och ökad efterfrågan på mat, foder, bränsle och textila material. Att få stopp på markdegraderingen är därför en förutsättning för hållbar utveckling”, sade Joseph Harmon, Guyanas statsminister, i samband med mötet.
Att stoppa jorddegraderingen och restaurera jordar är avgörande för framtiden
Det här arbetet sker inte utan anledning. Rapporten ”Assessment of Land Degradation and Restoration”, som genomförts av FN-organet IPBES och som publicerades 2018, visade att jorddegraderingen:
Den rapporten visade också på att det är ekonomiskt sunt att investera i restaurering av degraderade marker – då vinsterna vida överstiger kostnaderna. Undersökningar i nio olika biomer visade att de ekonomiska vinsterna var i genomsnitt tio gånger större än kostnaderna. Det visade sig också generera fler arbetstillfällen.
Jorddegradering bidrar till minskningen och utrotningen av arter och förlusterna av ekosystemtjänster. Att vi undviker fortsatt degradering, och att vi restaurerar marker, är därför avgörande för mänskligt välbefinnande. Enligt rapporten är kostnaden för passivitet i förhållande till jorddegraderingen minst tre gånger högre än kostnaden för handling.
Om inte den här trenden vänds, så räknar man med att till år 2050 kommer:
Att stoppa markdegraderingen och restaurera marker är avgörande för att uppnå högt prioriterade internationella målsättningar, som:
IPBES har presenterat den här rapporten i en drygt sex minuter lång film, som finns här.
I september iår hålls ett toppmöte för FN:s konvention mot ökenspridning (UNCCD) i New Dehli, Indien. Då kommer förslag att läggas fram för hur arbetet ska främjas ytterligare.
Restaurering av marker gör också att stora mängder kol från atmosfären lagras i jordarna. Enligt FN så har restaurering av marker potential att binda in 3 miljarder ton kol från atmosfären. FN:s klimatpanel IPCC kommer senare iår med sin rapport om hur klimatet och markdegraderingen påverkar varandra.
För den som vill fördjupa sig mer i de här frågorna – och fler! – rekommenderas kursen Äta jorden!
Äta jorden? 