”Största förändringen på 50 år” när Englands jordbruk ställer om

Jordbrukspolitiken i England genomgår just nu historiska förändringar, där man har satt högt ställda mål för hur sektorn ska bidra till ett hållbart samhälle. Under den kommande sjuårsperioden kommer jordbruket att ställas om med hjälp av nya program där klimat, biologisk mångfald och andra hållbarhetskriterier är i fokus.

Om vi ska klara klimatutmaningen så räcker det inte med att minska utsläppen – vi behöver också hitta sätt att lagra koldioxid. Och vill vi ta oss an utmaningen när det gäller den biologiska mångfalden, så räcker det inte med att avsätta vissa områden som naturreservat. I båda fallen kan jordbruket vara till hjälp – genom att tillämpa metoder där man arbetar med naturen i stället för emot, och bygger upp en hälsosam matjord. De här metoderna, som med ett samlingsnamn kallas för regenerativt jordbruk, väcker idag ett ökat intresse bland lantbrukare i många delar av världen – och så även i England.

Den enskilda bondens bevekelsegrunder kan se olika ut. Det kan till exempel vara att man vill undvika erosion och näringsläckage ut i vattendrag, sjöar och hav. Det kan handla om att behålla jorden och näringen där den gör nytta, i stället för att den ska göra skada i marina ekosystem. Eller det kan vara att man ser kostnaderna för bekämpningsmedel stiga, och då blir intresserad av mer naturliga sätt att motverka skadedjur. Intresset för de nya, naturliga metoderna har ökat starkt i Storbritannien, där nya organisationer som Land Workers Alliance, Nature Friendly Farming Network, och Pasture for Life har bildats och snabbt fått flera tusen medlemmar. Även jordbrukskonferensen Groundswell som har just den här inriktningen, har på bara några år vuxit från några hundra till flera tusen deltagare.

Lantbrukare står redo att bidra till lösningar

Som de flesta andra vill lantbrukare gärna bidra till lösningar, om de kan. Och i Storbritannien har den stora lantbruksorganisationen NFU – motsvarigheten till LRF – satt målet att Storbritanniens jordbruk ska bli klimatneutralt till år 2040. Organisationens ordförande Minette Batters säger i ett uttalande att landets jordbrukare står redo att anta klimatutmaningen och har tidigare utmanat regeringen att göra landet världsledande inom klimatvänlig mat.

Hållbarhetsaspekter har allt mer blivit ett argument bland brittiska lantbrukare för varför brittiska konsumenter ska välja inhemskt producerad mat. Intresset hos konsumenterna finns där, och blir inte direkt svalare när kombinationen av Brexit och Corona gör att hyllor gapar tomma i matbutikerna. Och med anledning av samhällsomvälvningar som har fått många familjegårdar att lägga ner, uttalade sig Prince Charles tidigare iår om att småskaliga gårdar behöver stöd för att kunna genomföra en omställning till regenerativt jordbruk.

England ställer om jordbruket 2021-2028

Nu kommer dessa ansträngningar också att få ordentlig draghjälp från politiskt håll. Att Storbritannien har lämnat EU innebär att England, Skottland, Wales och Nordirland nu får möjlighet att föra en självständig jordbrukspolitik. England har bestämt sig för att använda den här möjligheten till att genomföra en radikal omställning, med fokus på just hållbarhetsaspekter. Arealbidragen kommer att avvecklas, och istället har man upprättat program där jordbrukare får stöd för att arbeta med metoder som motverkar klimatförändringen, bidrar till restaurering av natur och landskap, och skapar hållbara jordbruksverksamheter. Övergången kommer alltså att ske gradvis under sjuårsperioden.

”Alla inser att vi behöver en förändring om vi ska kunna anta våra miljöutmaningar både vad gäller klimat och biologisk mångfald.” sade Storbritanniens miljö- och jordbruksminister George Eustice när han presenterade den nya politiken vid jordbrukskonferensen Groundswell i juni iår. ”Utträdet ur EU ger oss en fantastisk möjlighet att visa världen hur vi kan göra det här, med en sjuårig övergång där incitamenten ändras så att vi stödjer ett regenerativt jordbruk” fortsatte han.

Stöd till regenerativt jordbruk

Ministern nämnde det faktum att jordbrukare idag allt mer har börjat tillämpa metoder som är bra för naturen, och att den nya jordbrukspolitiken kommer att främja det regenerativa jordbruket. Målet är att 70% av alla gårdar ska ta del av miljöprogram för markanvändning när omställningen är genomförd, år 2028.

Exempel på regenerativa metoder som nämndes var att ha områden med mycket blommor, och att integrera djurhållningen med växtodlingen på gårdarna. Andra metoder som nämndes var att använda fånggrödor vintertid, för att marken ska hållas täckt med vegetation året runt. De här metoderna förhindrar jorderosion och näringsläckage, bygger upp matjorden, och gynnar markbiologin.

Bland lantbrukare har det funnits en oro och en osäkerhet kring vad den nya politiken skulle innebära. Men förhoppningsvis börjar bilden klarna och regeringen säger att man arbetar fram den nya modellen i samarbete med branschen. Miljöministern har nu också gett besked om att den som vidtar vissa åtgärder för att förbättra jordhälsan kommer att få 30% mer i stöd än vad bönderna får idag. I kombination med andra faktorer, som kostnader för insatsvaror och intresse från konsumenterna, hoppas man att det ska bidra till att fler vågar testa de nya metoderna.

Omställningen kommer att genomföras med hjälp av tre program: Sustainable Farming Incentive, Local Nature Recovery och Landscape Recovery.

Om du vill ge ditt stöd till mitt arbete med att informera och utbilda om mat och jordbruk relaterat till samhällsutmaningar, är du välkommen att donera valfri summa till: Swish 123 317 48 28.

För mer kunskaper och analys av hur jordbruket kan bidra till löningarna på några av vår tids utmaningar, finns onlinekursen Äta jorden. Läs mer om kursen här.

Faktaruta regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk handlar om att vitalisera ekosystem samtidigt som mänskliga behov tillgodoses. Fem huvudprinciper brukar nämnas i sammanhanget:

1. Stör inte jorden

2. Håll jordytan täckt

3. Levande rötter i jorden

4. Biologisk mångfald

5. Betesdjur på markerna