FN om jordhälsa: ”Att fortsätta som vanligt är inte ett alternativ”

24 april, 202124 april, 2021 kramsrofLämna en kommentar

Vi måste arbeta betydligt mer aktivt med jordhälsa om vi ska klara målet att ingen ska behöva gå hungrig i världen. Det är slutsatsen efter att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i veckan hållit ett fyra dagar långt symposium om matjordens biologiska mångfald.

Under avslutningsceremonin på Earth Day den 22 april, förklarade professor Rattan Lal att världen nu är i desperat behov av en grön revolution för 2000-talet – men den här gången ska den inte vara baserad på insatsvaror och fossila bränslen, utan effektiviteten i jordbruket behöver i stället baseras på jordhälsa, ekosystemtjänster och ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Även i USA, EU och Sverige ökar nu intresset för hur man kan arbeta med att förbättra matjorden.

”Markorganismerna är våra tysta allierade i kampen mot hungern i världen, då 95 procent av maten vi äter produceras med hjälp av matjorden. Ekosystemet i jorden utgör grunden för alla landlevande organismers existens, inklusive människans. Men det här ekosystemet är idag hotat från många håll.” Det sade Qu Dongyu, generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, när han invigde organisationens globala symposium om matjordens biologiska mångfald på måndagen. ”Markorganismerna spelar en avgörande roll för att upprätthålla livet på vår planet”, förklarade han.

Professor Rattan Lal från Ohio State University berättade i samband med slutceremonin på torsdagen att vi befinner oss i ett läge som kan kallas Peak Soil, där en tredjedel av jordarna i världen är degraderade, nästan 700 miljoner människor är svältande, och ännu fler är undernärda. För lite odlingsbar mark per capita kombinerat med land grabbing, leder till konflikter om de återstående jordarna, och därav kommer begreppet ”soil refugees” – människor drivs på flykten som en följd av jorddegradering och markkonflikter.

Det här är en ohållbar situation, och att då fortsätta som vanligt är inte ett alternativ, förklarar Lal. Vi måste arbeta betydligt mer aktivt för jordhälsa. Han går vidare och tecknar en vision för en ny ”grön revolution” – jordbruket måste bli mer effektivt, men i stället för att det ska bygga på kemiska insatsvaror och fossila bränslen, så ska 2000-talets gröna revolution i stället stå på de tre benen matjordsbaserad resiliens, ekosystembaserad effektivitet, och ett kunskapsbaserat förhållningssätt.

Den här revolutionen behöver också vara en del i klimatpolitiken där man inte nöjer sig med att minska utsläppen från fossila bränslen, utan också arbetar för att återföra kol till den landbaserade biosfären. I det här behöver vi ge bönderna betalt för deras arbete med jordhälsa, som är avgörande för några av FN:s viktigaste mål som att säkerställa livsmedelstryggheten i världen, klara den biologiska mångfalden, och motverka klimatförändringarna.

Lyssna på och läs Sveriges Radios nyhetsinslag här: ”FN fokuserar på myllret i marken”

Läs mer om symposiet här (på engelska).

Se avslutningsceremonin här (på engelska).

Det här symposiet är en fortsättning på det arbete som vi har berättat om tidigare här på bloggen. I samband med Earth Day kom också ett gemensamt uttalande från en rad organisationer och nätverk som arbetar med frågorna. En av dessa är nätverket Kiss the Ground, som står bakom den uppmärksammade filmen med samma namn.

Arbetet med jordhälsa går framåt på flera håll i världen

I USA har den nya administrationen under Joe Biden lagt fram en plan för att ge bönder betalt för jordbruksmetoder som bygger jord och binder kol, som ett led i landets klimatpolitik. Detta är dock inget nytt i USA där många delstater har antagit lagar som syftar till att främja jordbruk som är bra för matjorden. Under förra året och lade republikaner och demokrater gemensamt fram den så kallade Growing Climate Solutions Act, som handlar om just detta, till kongressen, och då kom även den så kallade Healthy Soils Healthy Climate Act,

EU har, som vi rapporterat tidigare, jordhälsa och kolinlagring i jordbruksmark som en del i sin klimatpolitik, och det finns också med i den nya klimatlag för EU som klubbades igenom nyligen, där man också har planer på att uppdatera förordningen om markanvändning som kallas LULUCF. Sverige sägs vara ett av de drivande länderna i det här arbetet.

Även här i Sverige ökar intresset för hur man kan förbättra jordhälsan och ekosystemprocesserna inom jordbruket. I programmet Meny i P1 kan man ta del av jordbrukaren Sven Ohlson i Halland och hur han arbetar konkret med detta på sin gård. Ämnet har också på senare tid tagits upp i sammanhang som Alnarpskonferensen, Reformatens konferens, och AGFO Talk. Svensk kolinlagring är ett initiativ där man arbetar med att sammanföra de som vill stödja arbetet med matjorden, och de som vill utföra arbetet.

Läs mer om jordhälsa i webbtidningen Extrakt.

Kursen Äta jorden handlar om hur jordbruket bidrar, och skulle kunna bidra ännu mer, till att lösa vår tids stora utmaningar, Läs mer om kursens teman här och anmäl dig här!

biologisk mångfald · ekosystemtjänster · livsmedelsförsörjning

Grunden för världens matproduktion är hotad – FN utlyser årtionde för restaurering

14 mars, 201919 april, 2019 kramsrof

Den biologiska mångfald som vår livsmedelsproduktion bygger på håller på att försvinna snabbt. Det här är ett allvarligt hot mot framtida livsmedelsförsörjning, hälsa och välbefinnande. Det är slutsatserna i en omfattande rapport som FN:s mat- och jordbruksorgan FAO presenterade i Rom den 22 februari i år. En vecka senare utlyste FN 2020-talet som ett ”Internationellt årtionde för restaurering av ekosystem”.

Rapporten, som fått namnet ”Tillståndet för världens biodiversitet för mat och jordbruk”, är en sammanställning av data som samlats in från 91 länder, tillsammans med analyser av de senaste globala forskningsrönen på området.

Med ”biodiversitet för mat och jordbruk” avses alla de växter och djur – vilda och domesticerade – som ger mat, foder, bränsle och textila material.

Men det handlar också om den myriad av organismer som bidrar till matproduktionen genom sina ekosystemtjänster. Dessa kallas ”associerad biodiversitet” och inkluderar växter och djur, mikroorganismer, insekter, fladdermöss, fåglar, mangroveträd, korallrev, sjögräs, daggmaskar, jordlevande svampar och bakterier, med flera.

Dessa bidrar med ekosystemtjänster som: att hålla jordarna bördiga, pollinera växter, rena vatten och luft, hålla fiskar och träd friska, motverka skadedjur på grödor, och förebygga sjukdomar hos djur.

Många av dessa försvinner nu snabbt, enligt rapporten. Och – när biodiversiteten väl har gått förlorad, så går den inte att få tillbaka. FN:s mat- och jordbruksorgan FAO klassar detta som ”ett allvarligt hot mot framtida livsmedelsförsörjning, hälsa och välbefinnande.”

”Biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna säkra den globala livsmedelstryggheten. Den utgör grunden för en hälsosam diet, ger bättre möjligheter till en levande landsbygd, och den ökar människors och samhällens möjligheter till försörjning och överlevnad” sa FAO:s generalsekreterare José Graziano da Silva.

”En minskad biodiversitet gör växter och djur mer sårbara för skadeorganismer och sjukdomar. När vi blir beroende av allt färre arter för vår matproduktion, så utsätter vi vår livsmedelstrygghet och näringsinnehållet i vår mat för stora risker” tillade han.

Det finns också positiva nyheter – åttio procent av de 91 länderna rapporterar att det finns ett växande intresse för lantbruksmetoder som förbättrar den biologiska mångfalden. Detta gäller såväl jordbruk som skogsbruk och fiske. Dock sker detta i en alltför liten skala hittills.

Läs mer i pressmeddelandet här.

Hela rapporten finns här.

FN utlyser ett årtionde för restaurering av ekosystem

Enligt FN underminerar degraderingen av ekosystem välbefinnandet för 3,2 miljarder människor och kostar ungefär 10% av världens BNP i form av förlusterna av arter och ekosystemtjänster. Nu har årtiondet 2021-2030 deklarerats som ”Internationellt årtionde för restaurering av ekosystem”.

Initiativet kom från El Salvador förra året och den 1 mars i år antogs det av FN:s generalförsamling.

Det handlar om att samla globala resurser som behövs för att massivt skala upp restaureringen av degraderade och förstörda ekosystem – från framgångsrika pilotprojekt till områden på miljontals hektar. Årtiondet är en maning till handling och det gäller att uppbåda de resurser som krävs i form av politiskt stöd, vetenskaplig forskning och finansiella muskler.

Forskningen visar att det finns mer än två miljarder hektar landskap med potential för restaurering – ett område större än hela Sydamerika. Att restaurera 350 miljoner hektar degraderad mark nu fram till 2030 kan generera ekosystemtjänster till ett värde av 9 biljoner amerikanska dollar och ta mellan 13 och 26 ton växthusgaser från atmosfären, säger man i pressmeddelandet.

”Detta är en metod som är bevisat effektiv för att motverka klimatförändringen och öka livsmedelstryggheten, tillgången på vatten, och den biologiska mångfalden.”

”Ekosystem degraderas i en takt som vi inte har sett tidigare. Vårt globala livsmedelssystem och många miljoner människors möjligheter till försörjning är beroende av att vi alla arbetar tillsammans för att restaurera hälsosamma ekosystem för idag och för framtiden.” säger FAO:s generaldirektör, José Graziano da Silva.

Restaurering av ekosystem definieras som en process där man vänder degraderingen av ekosystem, som landskap, sjöar och hav så att de återfår sin ekologiska funktionalitet. Med andra ord, att förbättra ekosystemens produktivitet och kapacitet att uppfylla samhällets behov.

Restaurering av ekosystem anses fundamentalt för att uppnå FN:s högsta mål, de så kallade målen för hållbar utveckling (SDG). Det gäller framförallt målen om klimatförändringen, utplåning av fattigdom, livsmedelstrygghet, och hållbar förvaltning av vatten och biodiversitet.

Idag uppvisar ca 20 % av världens bevuxna yta minskande trender i produktivitet, och förlust av bördighet kopplat till erosion, resursförluster och föroreningar överallt i världen. Om ingenting görs, väntas degraderingen i kombination med klimatförändringen minska skördarna till år 2050 med 10% globalt och upp till 50% i vissa regioner.

Pressmeddelandet finns att läsa här.

I kursen Äta jorden pratar vi mer om hur den biologiska mångfaldens ekosystemtjänster behövs för livsmedelsproduktionen. Läs mer om kursen här.

ekosystemtjänster · gräsmarker

Gräsmarker – därför är de viktiga

26 februari, 201919 april, 2019 kramsrof1 kommentar

Att gräsmarker är viktiga för den biologiska mångfalden är allmänt känt. Nu listar forskare ytterligare nio anledningar att värdesätta gräsmarkerna.

Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholms universitet, och Lunds universitet har lett en studie där man har utvärderat gräsmarkernas ekosystemtjänster.

”Gräsmarker bör ges högre prioritet i landskapsplanering och förvaltning i framtiden, då de spelar en viktig roll i våra jordbrukslandskap och bidrar med många nyttor för samhället”, säger professor Jan Bengtsson vid SLU.

Man kom fram till att gräsmarkerna bidrar med följande viktiga ekosystemtjänster:

1 – Vattenhushållning. Gräsmarkerna är viktiga för att lagra vatten, reglera vattenflöden, och minska riskerna för översvämning.

2 – Erosionskontroll. Mark som är permanent täckt av växtlighet minskar erosion och förlust av matjord – till skillnad från de flesta andra brukade marker.

3 – Klimat. Permanenta gräsmarker lagrar stora mängder kol i jorden. Mycket mer än andra brukade marker och ibland lika mycket som skogsmarker.

4 – Djurfoder. Gräsmarker är viktiga som betesmarker för nötboskap och andra betande djur. De kan förse oss med kött och mjölkprodukter från marker som inte kan brukas på andra sätt.

5 – Pollinering. Insekter som humlor och bin trivs bland gräsmarkernas alla blommor. Ett flertal studier visar på bättre pollinering i närheten av naturliga gräsmarker.

6 – Biologisk skadedjurskontroll. Gräsmarker är bra habitat för nyckelpigor, jordlöpare och andra välgörande insekter som livnär sig på skadeinsekter.

7 – Mediciner. Växter från gräsmarker är viktiga som läkeväxter.

8 – Turism, rekreation och jakt. Gräsmarker uppskattas för utflykter, vandring, fågelskådning och jakt.

9 – Kulturhistoriska värden. Gräsmarker har ofta en lång historia. De är levande minnen av en tid då de var avgörande för djurens vinterfoder.

10 – Biologisk mångfald. Gräsmarker är värdefulla habitat för många växter, insekter, fåglar och andra organismer, både vanliga och hotade arter. Biologisk mångfald ses som en förutsättning för många andra ekosystemtjänster, som pollinering, biologisk skadedjurskontroll, och rekreation.

Källa: SLU news

Studien publicerades nyligen i vetenskapstidskriften Ecosphere. Läs studien här.

I kursen Äta jorden tar vi upp de olika ekosystemtjänsterna, förklarar hur de fungerar och hur vi kan göra för att förbättra markernas hälsa. Vi kopplar det till framtidens utmaningar för jordbruket. Läs mer om kursen här.