biologisk mångfald · jordbruk · jordhälsa · klimat · livsmedelsförsörjning · regenerativt jordbruk

”Största förändringen på 50 år” när Englands jordbruk ställer om

Jordbrukspolitiken i England genomgår just nu historiska förändringar, där man har satt högt ställda mål för hur sektorn ska bidra till ett hållbart samhälle. Under den kommande sjuårsperioden kommer jordbruket att ställas om med hjälp av nya program där klimat, biologisk mångfald och andra hållbarhetskriterier är i fokus.

Om vi ska klara klimatutmaningen så räcker det inte med att minska utsläppen – vi behöver också hitta sätt att lagra koldioxid. Och vill vi ta oss an utmaningen när det gäller den biologiska mångfalden, så räcker det inte med att avsätta vissa områden som naturreservat. I båda fallen kan jordbruket vara till hjälp – genom att tillämpa metoder där man arbetar med naturen i stället för emot, och bygger upp en hälsosam matjord. De här metoderna, som med ett samlingsnamn kallas för regenerativt jordbruk, väcker idag ett ökat intresse bland lantbrukare i många delar av världen – och så även i England.

Den enskilda bondens bevekelsegrunder kan se olika ut. Det kan till exempel vara att man vill undvika erosion och näringsläckage ut i vattendrag, sjöar och hav. Det kan handla om att behålla jorden och näringen där den gör nytta, i stället för att den ska göra skada i marina ekosystem. Eller det kan vara att man ser kostnaderna för bekämpningsmedel stiga, och då blir intresserad av mer naturliga sätt att motverka skadedjur. Intresset för de nya, naturliga metoderna har ökat starkt i Storbritannien, där nya organisationer som Land Workers Alliance, Nature Friendly Farming Network, och Pasture for Life har bildats och snabbt fått flera tusen medlemmar. Även jordbrukskonferensen Groundswell som har just den här inriktningen, har på bara några år vuxit från några hundra till flera tusen deltagare.

Lantbrukare står redo att bidra till lösningar

Som de flesta andra vill lantbrukare gärna bidra till lösningar, om de kan. Och i Storbritannien har den stora lantbruksorganisationen NFU – motsvarigheten till LRF – satt målet att Storbritanniens jordbruk ska bli klimatneutralt till år 2040. Organisationens ordförande Minette Batters säger i ett uttalande att landets jordbrukare står redo att anta klimatutmaningen och har tidigare utmanat regeringen att göra landet världsledande inom klimatvänlig mat.

Hållbarhetsaspekter har allt mer blivit ett argument bland brittiska lantbrukare för varför brittiska konsumenter ska välja inhemskt producerad mat. Intresset hos konsumenterna finns där, och blir inte direkt svalare när kombinationen av Brexit och Corona gör att hyllor gapar tomma i matbutikerna. Och med anledning av samhällsomvälvningar som har fått många familjegårdar att lägga ner, uttalade sig Prince Charles tidigare iår om att småskaliga gårdar behöver stöd för att kunna genomföra en omställning till regenerativt jordbruk.

England ställer om jordbruket 2021-2028

Nu kommer dessa ansträngningar också att få ordentlig draghjälp från politiskt håll. Att Storbritannien har lämnat EU innebär att England, Skottland, Wales och Nordirland nu får möjlighet att föra en självständig jordbrukspolitik. England har bestämt sig för att använda den här möjligheten till att genomföra en radikal omställning, med fokus på just hållbarhetsaspekter. Arealbidragen kommer att avvecklas, och istället har man upprättat program där jordbrukare får stöd för att arbeta med metoder som motverkar klimatförändringen, bidrar till restaurering av natur och landskap, och skapar hållbara jordbruksverksamheter. Övergången kommer alltså att ske gradvis under sjuårsperioden.

Alla inser att vi behöver en förändring om vi ska kunna anta våra miljöutmaningar både vad gäller klimat och biologisk mångfald.” sade Storbritanniens miljö- och jordbruksminister George Eustice när han presenterade den nya politiken vid jordbrukskonferensen Groundswell i juni iår. ”Utträdet ur EU ger oss en fantastisk möjlighet att visa världen hur vi kan göra det här, med en sjuårig övergång där incitamenten ändras så att vi stödjer ett regenerativt jordbruk” fortsatte han.

Stöd till regenerativt jordbruk

Ministern nämnde det faktum att jordbrukare idag allt mer har börjat tillämpa metoder som är bra för naturen, och att den nya jordbrukspolitiken kommer att främja det regenerativa jordbruket. Målet är att 70% av alla gårdar ska ta del av miljöprogram för markanvändning när omställningen är genomförd, år 2028.

Exempel på regenerativa metoder som nämndes var att ha områden med mycket blommor, och att integrera djurhållningen med växtodlingen på gårdarna. Andra metoder som nämndes var att använda fånggrödor vintertid, för att marken ska hållas täckt med vegetation året runt. De här metoderna förhindrar jorderosion och näringsläckage, bygger upp matjorden, och gynnar markbiologin.

Bland lantbrukare har det funnits en oro och en osäkerhet kring vad den nya politiken skulle innebära. Men förhoppningsvis börjar bilden klarna och regeringen säger att man arbetar fram den nya modellen i samarbete med branschen. Miljöministern har nu också gett besked om att den som vidtar vissa åtgärder för att förbättra jordhälsan kommer att få 30% mer i stöd än vad bönderna får idag. I kombination med andra faktorer, som kostnader för insatsvaror och intresse från konsumenterna, hoppas man att det ska bidra till att fler vågar testa de nya metoderna.

Omställningen kommer att genomföras med hjälp av tre program: Sustainable Farming Incentive, Local Nature Recovery och Landscape Recovery.

Om du vill ge ditt stöd till mitt arbete med att informera och utbilda om mat och jordbruk relaterat till samhällsutmaningar, är du välkommen att donera valfri summa till: Swish 123 317 48 28.

För mer kunskaper och analys av hur jordbruket kan bidra till löningarna på några av vår tids utmaningar, finns onlinekursen Äta jorden. Läs mer om kursen här.

Faktaruta regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk handlar om att vitalisera ekosystem samtidigt som mänskliga behov tillgodoses. Fem huvudprinciper brukar nämnas i sammanhanget:

1. Stör inte jorden

2. Håll jordytan täckt

3. Levande rötter i jorden

4. Biologisk mångfald

5. Betesdjur på markerna

biologisk mångfald · ekosystemtjänster · jordhälsa · klimat · kolinlagring · livsmedelsförsörjning · markorganismer

FN om jordhälsa: ”Att fortsätta som vanligt är inte ett alternativ”

Vi måste arbeta betydligt mer aktivt med jordhälsa om vi ska klara målet att ingen ska behöva gå hungrig i världen. Det är slutsatsen efter att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i veckan hållit ett fyra dagar långt symposium om matjordens biologiska mångfald.

Under avslutningsceremonin på Earth Day den 22 april, förklarade professor Rattan Lal att världen nu är i desperat behov av en grön revolution för 2000-talet – men den här gången ska den inte vara baserad på insatsvaror och fossila bränslen, utan effektiviteten i jordbruket behöver i stället baseras på jordhälsa, ekosystemtjänster och ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Även i USA, EU och Sverige ökar nu intresset för hur man kan arbeta med att förbättra matjorden.

Markorganismerna är våra tysta allierade i kampen mot hungern i världen, då 95 procent av maten vi äter produceras med hjälp av matjorden. Ekosystemet i jorden utgör grunden för alla landlevande organismers existens, inklusive människans. Men det här ekosystemet är idag hotat från många håll.” Det sade Qu Dongyu, generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, när han invigde organisationens globala symposium om matjordens biologiska mångfald på måndagen. ”Markorganismerna spelar en avgörande roll för att upprätthålla livet på vår planet”, förklarade han.

Professor Rattan Lal från Ohio State University berättade i samband med slutceremonin på torsdagen att vi befinner oss i ett läge som kan kallas Peak Soil, där en tredjedel av jordarna i världen är degraderade, nästan 700 miljoner människor är svältande, och ännu fler är undernärda. För lite odlingsbar mark per capita kombinerat med land grabbing, leder till konflikter om de återstående jordarna, och därav kommer begreppet ”soil refugees” – människor drivs på flykten som en följd av jorddegradering och markkonflikter.

Det här är en ohållbar situation, och att då fortsätta som vanligt är inte ett alternativ, förklarar Lal. Vi måste arbeta betydligt mer aktivt för jordhälsa. Han går vidare och tecknar en vision för en ny ”grön revolution” – jordbruket måste bli mer effektivt, men i stället för att det ska bygga på kemiska insatsvaror och fossila bränslen, så ska 2000-talets gröna revolution i stället stå på de tre benen matjordsbaserad resiliens, ekosystembaserad effektivitet, och ett kunskapsbaserat förhållningssätt.

Den här revolutionen behöver också vara en del i klimatpolitiken där man inte nöjer sig med att minska utsläppen från fossila bränslen, utan också arbetar för att återföra kol till den landbaserade biosfären. I det här behöver vi ge bönderna betalt för deras arbete med jordhälsa, som är avgörande för några av FN:s viktigaste mål som att säkerställa livsmedelstryggheten i världen, klara den biologiska mångfalden, och motverka klimatförändringarna.

Lyssna på och läs Sveriges Radios nyhetsinslag här: ”FN fokuserar på myllret i marken”

Läs mer om symposiet här (på engelska).

Se avslutningsceremonin här (på engelska).

Det här symposiet är en fortsättning på det arbete som vi har berättat om tidigare här på bloggen. I samband med Earth Day kom också ett gemensamt uttalande från en rad organisationer och nätverk som arbetar med frågorna. En av dessa är nätverket Kiss the Ground, som står bakom den uppmärksammade filmen med samma namn.

Arbetet med jordhälsa går framåt på flera håll i världen

I USA har den nya administrationen under Joe Biden lagt fram en plan för att ge bönder betalt för jordbruksmetoder som bygger jord och binder kol, som ett led i landets klimatpolitik. Detta är dock inget nytt i USA där många delstater har antagit lagar som syftar till att främja jordbruk som är bra för matjorden. Under förra året och lade republikaner och demokrater gemensamt fram den så kallade Growing Climate Solutions Act, som handlar om just detta, till kongressen, och då kom även den så kallade Healthy Soils Healthy Climate Act,

EU har, som vi rapporterat tidigare, jordhälsa och kolinlagring i jordbruksmark som en del i sin klimatpolitik, och det finns också med i den nya klimatlag för EU som klubbades igenom nyligen, där man också har planer på att uppdatera förordningen om markanvändning som kallas LULUCF. Sverige sägs vara ett av de drivande länderna i det här arbetet.

Även här i Sverige ökar intresset för hur man kan förbättra jordhälsan och ekosystemprocesserna inom jordbruket. I programmet Meny i P1 kan man ta del av jordbrukaren Sven Ohlson i Halland och hur han arbetar konkret med detta på sin gård. Ämnet har också på senare tid tagits upp i sammanhang som Alnarpskonferensen, Reformatens konferens, och AGFO Talk. Svensk kolinlagring är ett initiativ där man arbetar med att sammanföra de som vill stödja arbetet med matjorden, och de som vill utföra arbetet.

Läs mer om jordhälsa i webbtidningen Extrakt.

Kursen Äta jorden handlar om hur jordbruket bidrar, och skulle kunna bidra ännu mer, till att lösa vår tids stora utmaningar, Läs mer om kursens teman här och anmäl dig här!

erosion · jorddegradering · jordhälsa

För biodiversitet, matförsörjning och klimat – nu satsar 82 länder på jordhälsa

Tillståndet för stora delar av världens jordar blir allt sämre. En genomgång som nyligen publicerats visar att ytterligare 20% av den hälsosamma jorden degraderades bara mellan år 2000 och år 2015. Var femte sekund förlorar vi en areal motsvarande en fotbollsplan i storlek, och om nuvarande utveckling fortsätter så kan 90% av jordarna vara degraderade vid år 2050.

Men nu förstärks också arbetet för att vända den här trenden. Under de senaste fyra åren har 82 länder satt som mål att stoppa jorddegraderingen till år 2030, och 44 länder har antagit planer för hur de ska hantera torka så att det inte leder till katastrof.

Situationen för världens jordar uppmärksammas idag alltmer på global nivå. I skrivande stund pågår Global Soil Week i Nairobi, Kenya och förra veckan hölls det första globala symposiet om jorderosion i Rom, Italien. Det senare arrangerades av FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO, som nu också släpper en bok i ämnet, och lanserar kampanjen #StopSoilErosion på sociala medier. Man konstaterar att det vetenskapliga underlaget blir allt starkare, då mer forskning i ämnet har publicerats de senaste tre åren än vad som kom ut under hela 1900-talet.

Från symposiet har man gått ut med fem huvudsakliga slutsatser:

Tidigare iår publicerades en studie där man gått igenom situationen gällande jorddegradering i 127 länder, och där man kommit fram till att nästan 20% av de hälsosamma jordarna hade degraderats bara under perioden 2000 till 2015.

Samtidigt kunde man konstatera att under de senaste fyra åren så har 82 länder satt som mål att stoppa jorddegraderingen till år 2030, och 44 länder har antagit planer för hur de ska hantera torka så att det inte leder till katastrof. Och fler länder står på kö – snart kommer mer än 120 länder att ha uppsatta mål för att stoppa markdegraderingen.

Studien är den mest omfattande hittills i sitt slag, och utgjorde det vetenskapliga underlaget för ett toppmöte om jorddegradering som hölls i Georgetown, Guyana i januari iår.

”Vi ser en ökad efterfrågan och press på markerna på grund av urbanisering, befolkningsökning och ökad efterfrågan på mat, foder, bränsle och textila material. Att få stopp på markdegraderingen är därför en förutsättning för hållbar utveckling”, sade Joseph Harmon, Guyanas statsminister, i samband med mötet.

Att stoppa jorddegraderingen och restaurera jordar är avgörande för framtiden

Det här arbetet sker inte utan anledning. Rapporten ”Assessment of Land Degradation and Restoration”, som genomförts av FN-organet IPBES och som publicerades 2018, visade att jorddegraderingen:

Den rapporten visade också på att det är ekonomiskt sunt att investera i restaurering av degraderade marker – då vinsterna vida överstiger kostnaderna. Undersökningar i nio olika biomer visade att de ekonomiska vinsterna var i genomsnitt tio gånger större än kostnaderna. Det visade sig också generera fler arbetstillfällen.

Jorddegradering bidrar till minskningen och utrotningen av arter och förlusterna av ekosystemtjänster. Att vi undviker fortsatt degradering, och att vi restaurerar marker, är därför avgörande för mänskligt välbefinnande. Enligt rapporten är kostnaden för passivitet i förhållande till jorddegraderingen minst tre gånger högre än kostnaden för handling.

Om inte den här trenden vänds, så räknar man med att till år 2050 kommer:

Att stoppa markdegraderingen och restaurera marker är avgörande för att uppnå högt prioriterade internationella målsättningar, som:

IPBES har presenterat den här rapporten i en drygt sex minuter lång film, som finns här.

I september iår hålls ett toppmöte för FN:s konvention mot ökenspridning (UNCCD) i New Dehli, Indien. Då kommer förslag att läggas fram för hur arbetet ska främjas ytterligare.

Restaurering av marker gör också att stora mängder kol från atmosfären lagras i jordarna. Enligt FN så har restaurering av marker potential att binda in 3 miljarder ton kol från atmosfären. FN:s klimatpanel IPCC kommer senare iår med sin rapport om hur klimatet och markdegraderingen påverkar varandra.

För den som vill fördjupa sig mer i de här frågorna – och fler! – rekommenderas kursen Äta jorden!

Läs mer om kursens teman här.

jordhälsa · regenerativt jordbruk

”Jorden är grunden för allt liv”

Vi borde sköta våra marker med tanke på livet under jord, inte bara livet över jord. Det är budskapet när myndigheter och organisationer för naturskydd och lantbruk i Texas, USA den här veckan gör gemensam sak för att öka medvetenheten om våra matjordar.

Varje år hålls en temavecka i delstaten Texas, kallad Soil and Water Stewardship Week. I år infaller den här veckan mellan 28 april och 5 maj, och temat för i år är ”Livet i jorden”. Man vill uppmärksamma hur viktigt det är att ta hand om jorden – både för naturen och för produktionen av mat, kläder och virke. Under veckan hålls bland annat en tävling för skolelever, som går ut på att skapa en affisch på temat livet i jorden, och lärare får tillgång till pedagogiska resurser på temat. I kampanjmaterialet framhäver man de fem huvudprinciperna för jordhälsa och ett regenerativt jordbruk.

Läs mer om kampanjen här.

För den som vill lära sig mer om jordhälsa och livet i jorden, rekommenderas kursen Äta jorden! Läs mer om kursen här.