Vi måste arbeta betydligt mer aktivt med jordhälsa om vi ska klara målet att ingen ska behöva gå hungrig i världen. Det är slutsatsen efter att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i veckan hållit ett fyra dagar långt symposium om matjordens biologiska mångfald.

Under avslutningsceremonin på Earth Day den 22 april, förklarade professor Rattan Lal att världen nu är i desperat behov av en grön revolution för 2000-talet – men den här gången ska den inte vara baserad på insatsvaror och fossila bränslen, utan effektiviteten i jordbruket behöver i stället baseras på jordhälsa, ekosystemtjänster och ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Även i USA, EU och Sverige ökar nu intresset för hur man kan arbeta med att förbättra matjorden.

”Markorganismerna är våra tysta allierade i kampen mot hungern i världen, då 95 procent av maten vi äter produceras med hjälp av matjorden. Ekosystemet i jorden utgör grunden för alla landlevande organismers existens, inklusive människans. Men det här ekosystemet är idag hotat från många håll.” Det sade Qu Dongyu, generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, när han invigde organisationens globala symposium om matjordens biologiska mångfald på måndagen. ”Markorganismerna spelar en avgörande roll för att upprätthålla livet på vår planet”, förklarade han.

Professor Rattan Lal från Ohio State University berättade i samband med slutceremonin på torsdagen att vi befinner oss i ett läge som kan kallas Peak Soil, där en tredjedel av jordarna i världen är degraderade, nästan 700 miljoner människor är svältande, och ännu fler är undernärda. För lite odlingsbar mark per capita kombinerat med land grabbing, leder till konflikter om de återstående jordarna, och därav kommer begreppet ”soil refugees” – människor drivs på flykten som en följd av jorddegradering och markkonflikter.

Det här är en ohållbar situation, och att då fortsätta som vanligt är inte ett alternativ, förklarar Lal. Vi måste arbeta betydligt mer aktivt för jordhälsa. Han går vidare och tecknar en vision för en ny ”grön revolution” – jordbruket måste bli mer effektivt, men i stället för att det ska bygga på kemiska insatsvaror och fossila bränslen, så ska 2000-talets gröna revolution i stället stå på de tre benen matjordsbaserad resiliens, ekosystembaserad effektivitet, och ett kunskapsbaserat förhållningssätt.

Den här revolutionen behöver också vara en del i klimatpolitiken där man inte nöjer sig med att minska utsläppen från fossila bränslen, utan också arbetar för att återföra kol till den landbaserade biosfären. I det här behöver vi ge bönderna betalt för deras arbete med jordhälsa, som är avgörande för några av FN:s viktigaste mål som att säkerställa livsmedelstryggheten i världen, klara den biologiska mångfalden, och motverka klimatförändringarna.

Lyssna på och läs Sveriges Radios nyhetsinslag här: ”FN fokuserar på myllret i marken”

Läs mer om symposiet här (på engelska).

Se avslutningsceremonin här (på engelska).

Det här symposiet är en fortsättning på det arbete som vi har berättat om tidigare här på bloggen. I samband med Earth Day kom också ett gemensamt uttalande från en rad organisationer och nätverk som arbetar med frågorna. En av dessa är nätverket Kiss the Ground, som står bakom den uppmärksammade filmen med samma namn.

Arbetet med jordhälsa går framåt på flera håll i världen

I USA har den nya administrationen under Joe Biden lagt fram en plan för att ge bönder betalt för jordbruksmetoder som bygger jord och binder kol, som ett led i landets klimatpolitik. Detta är dock inget nytt i USA där många delstater har antagit lagar som syftar till att främja jordbruk som är bra för matjorden. Under förra året och lade republikaner och demokrater gemensamt fram den så kallade Growing Climate Solutions Act, som handlar om just detta, till kongressen, och då kom även den så kallade Healthy Soils Healthy Climate Act,

EU har, som vi rapporterat tidigare, jordhälsa och kolinlagring i jordbruksmark som en del i sin klimatpolitik, och det finns också med i den nya klimatlag för EU som klubbades igenom nyligen, där man också har planer på att uppdatera förordningen om markanvändning som kallas LULUCF. Sverige sägs vara ett av de drivande länderna i det här arbetet.

Även här i Sverige ökar intresset för hur man kan förbättra jordhälsan och ekosystemprocesserna inom jordbruket. I programmet Meny i P1 kan man ta del av jordbrukaren Sven Ohlson i Halland och hur han arbetar konkret med detta på sin gård. Ämnet har också på senare tid tagits upp i sammanhang som Alnarpskonferensen, Reformatens konferens, och AGFO Talk. Svensk kolinlagring är ett initiativ där man arbetar med att sammanföra de som vill stödja arbetet med matjorden, och de som vill utföra arbetet.

Läs mer om jordhälsa i webbtidningen Extrakt.

Kursen Äta jorden handlar om hur jordbruket bidrar, och skulle kunna bidra ännu mer, till att lösa vår tids stora utmaningar, Läs mer om kursens teman här och anmäl dig här!