Ny global rapport om tillståndet för den biologiska mångfalden under jord
Det finns idag en ökande medvetenhet om den biologiska mångfaldens betydelse. Men en del av den, som är viktig för oss på många sätt, får inte lika mycket uppmärksamhet. Det handlar om den biologiska mångfalden under jord. En ny FN-rapport uppmärksammar underjordens livsformer och deras betydelse för mänskligheten.
I rapporten visar man på hoten mot matjorden, och de naturliga lösningar som jordens biologiska mångfald kan bidra med i förhållande till aktuella globala utmaningar.
Rapporten har fått namnet “State of knowledge of Soil Biodiversity”, ungefär “Kunskapstillståndet för matjordens biologiska mångfald”, och har tagits fram av mer än 300 forskare från hela världen under ledning av FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO. Rapporten presenterades officiellt på matjordens dag, World Soil Day, den 4 december 2020.
I rapporten går man igenom de olika grupperna av organismer som finns i jordens ekosystem, som till exempel bakterier, svampar, maskar och insekter. Man redovisar vad jordens biodiversitet bidrar med på olika områden. Rapporten redogör också för hoten mot jordens biodiversitet, samt tänkbara lösningar och möjligheter. Här finns också regionala exempel från olika världsdelar.
Det handlar om den underjordiska biodiversitetens betydelse för världens livsmedelsförsörjning, jordbrukets näringsförsörjning, vattenhantering, och inlagring av atmosfäriskt kol i jordarna. Och det handlar om så kallad biokontroll – hur nyttoorganismer inverkar för att minska förekomsten av skadeorganismer i jordarna.
”Ett rikt universum av markorganismer är avgörande för många processer som upprätthåller livet på jorden och gör det möjligt att producera mat, återbilda jord och rena vatten.” skriver FAO i sitt pressmeddelande.
”Det är avgörande att vi förstår den roll som jordens biologiska mångfald spelar i naturbaserade lösningar på olika områden, till exempel miljöskydd, klimatanpassning och livsmedelsförsörjning.”
”Jordens biodiversitet driver processer som mänskligheten nästan tar för givna – mat av hög kvalité, färskt, rent vatten och hälsosamma ekonomier”, säger professor Brajesh Singh, en av rapportens huvudförfattare.
”Vad regeringar i hela världen måste göra omedelbart är att låta matjordens biodiversitet bli en av de högsta prioriteringarna i klimatarbetet”, fortsätter han.
Snabba framsteg i forskningsmetoder bidrar till att man nu kan utvärdera hur jordbruksmetoder kan gynna jordens biodiversitet samtidigt som man lagrar kol.
Anpassningen till snabba klimatförändringar är helt beroende av livet i matjordarna, enligt rapporten.
”Markorganismerna spelar en avgörande roll i våra liv genom att upprätthålla livet på jorden” säger Ronald Vargas, sekreterare för FAO:s globala partnerskap för matjordar (Global Soil Partnership), till the Guardian.
Det finns nu starka bevis för att en stor del av jordens yta har degraderats på grund av mänskliga aktiviteter” säger professor Richard Bardgett, Manchesteruniversitetet, en av huvudförfattarna till rapporten. ”Om vi fortsätter som nu, är utsikterna dystra”, fortsätter han. Men jag tror inte att det är för sent att vidta åtgärder nu.”
I och med att matjordarna både producerar mat, lagrar kol och renar vatten, så är den här krisen ”minst lika viktig som kriserna gällande klimatet och den biologiska mångfalden. Om vi förlorar matjorden genom dålig hantering som leder till erosion, så tar det tusentals år innan matjorden återbildas”, säger en av rapportens huvudförfattare, professor Nico Eisenhauer.
Mikroorganismerna är avgörande för att omvandla avfall till näring, men enligt Eisenhauer har 99% av dem ännu inte studerats av forskare. Till antalet så utgörs fyra femtedelar av alla djur på jorden av mycket små jordmaskar som kallas nematoder – men bara en bråkdel av alla dessa har kartlagts.
”Att skapa medvetenhet är ett första viktigt steg, att föra in matjordarna mer i de offentliga och politiska samtalen”, säger Eisenhauer.
Matjordens biologiska mångfald är ett tvärvetenskapligt sakområde som är centralt för flera internationella överenskommelser, till exempel FN:s hållbarhetsmål (SDG), FN:s nyligen deklarerade årtionde för ekosystemrestaurering, och det kommande ramverket för global biodiversitet.
I kursen Äta jorden får du lära dig mer om varför ekosystemet i jorden har en avgörande betydelse för jordbruket. Läs mer om kursens teman här och anmäl dig här.
Äta jorden? 