Kursen handlar om ett antal samhällsutmaningar som är direkt kopplade till maten och jordbruket. Men vilka utmaningar handlar det om? Här nedan följer en sammanställning. Frågan som berör alla de här områdena är: Hur ska vi se till att maten räcker till alla i framtiden?
1 Landdegradering – hoten mot matjorden
FN-organisationer och internationella forskningorgan varnar för den pågående landdegraderingen, som innebär att matjordar försämras allt mer. FAO, som är FN:s organisation för mat och jordbruk, utlyste år 2015 till matjordarnas år, och släppte då en rapport där man identifierade ett antal hot mot matjordarna, däribland erosion, förlust av organiskt material, och försaltning. 2017 kom the Global Land Outlook, där man konstaterade att en tredjedel av världens marker är allvarligt degraderade och 24 miljarder ton bördig jord går förlorad varje år. Året därpå släppte IPBES en rapport där man konstaterar att totalt så är 75% av världens jordar degraderade.
2 Vattenkrisen
När World Economic Forum nyligen släppte sin rapport med de mest aktuella riskerna i världen för 2019, så var vattenkrisen med som en av de högsta på listan, med stor inverkan på människor. Jordbruket står för 70% av vattenförbrukningen i världen och FN förutspår att hälften av världens befolkning kommer att leva under allvarlig vattenbrist år 2030, då efterfrågan på vatten väntas överstiga utbudet med 40%. I Sverige blev vi inte minst påminda om vattnets betydelse för jordbruket under 2018, då torkan medförde dramatiska minskningar av skördarna.
3 Kollapser i livsuppehållande system
Varningarna om allvarliga förluster av biologisk mångfald duggar tätt. Man konstaterar bland annat avsevärda minskningar i populationerna av insekter, maskar, och fåglar. Man anser att vi nu befinner oss i den så kallade sjätte massutrotningen, som innebär risk för ekologisk kollaps och som är ett hot mot allt liv på jorden. Också detta kopplas på olika sätt till jordbruket. Det här kommer vi att prata om under temat Biologisk mångfald.
4 Förbrukning av ändliga resurser
Om vi har en produktion, konsumtion och infrastruktur som bygger på förbrukning av ändliga resurser, så är detta någonting som man av uppenbara skäl måste göra någonting åt, om man vill att det hela ska kunna fortsätta. Då våra industrialiserade samhällen i hög grad är beroende av fossila bränslen, så är omställningen bort från dessa en av vår tids stora utmaningar. Jordbruket är inget undantag. Det moderna jordbruket är beroende av en ständig tillförsel av fossila bränslen. I den här rapporten från JTI, kom man fram till att en framtida bristsituation eller problem med importen av fossila bränslen skulle slå hårt mot jordbruket och riskera att leda till svält i Sverige. Vi behöver arbeta med att ställa om jordbruket med avseende på energianvändning. Detta kommer vi att prata om under temat Energi.
Det handlar inte bara om diesel till traktorer och andra maskiner. Jordbrukets beroende av fossila resurser handlar också om produktionen av handelsgödsel. Det handlar om en extremt energikrävande process, som kallas för Haber-Bosch-processen, där kväve omvandlas och där man framförallt använder sig av fossil gas (naturgas). Det här kommer vi in på under avsnitten om Energi och Näring.
En annan strategisk resurs i jordbruket är fosfor. Idag bryts fosfatmalm i gruvor – men detta sätt att förse jordbruket med fosfor har ett slutdatum. Hur detta kan lösas kommer vi att avhandla under temat Näring.
Självklart är också själva matjorden en ändlig resurs – naturen kan inte bygga upp den i samma takt som vi bryter ner den. Detta är en stor utmaning, som vi har konstaterat ovan, och det pratar vi om i det första avsnittet, Ekosystem och matjord. Samma sak gäller faktiskt vattnet – om det pumpas upp från grundvattendepåer till exempel. I avsnittet med tema Vatten kommer vi att ta upp olika sätt att hantera vattenresurserna.
5 Klimathotet
Vi är numera väl bekanta med budskapet om att förbränningen av fossila bränslen leder till utsläpp av koldioxid, vilket i sin tur gör att vi äventyrar klimatet. Detta får allvarliga konsekvenser, inte minst för jordbruket. I samband med att IPCC släppte sin senaste rapport i höstas, så varnade forskare för att vi nu är på väg mot det så kallade Hothouse Earth-scenariot – där matbrist blir en av de ödesdigra konsekvenserna. Men klimatförändringen har redan inverkan på jordbruket, och är kopplad till ökningen av hunger och undernäring i världen. Detta kommer av en kombination av klimatförändring och landdegradering – något som också uppmärksammas av IPCC.
Men vår markanvändning har också en stor inverkan på klimatet. Våra jordbruksmarker kan till exempel släppa ifrån sig kol, eller de kan lagra kol – beroende på hur vi väljer att bruka dem. Det här pratar vi mer om i avsnittet om Klimat.
6 Näringsobalans
2009 identifierade forskarna nio så kallade planetära gränser, som mänskligheten behöver hålla sig inom. Sex år senare kunde man konstatera att fyra av dessa hade överskridits. Tre av dessa fyra har vi redan nämnt ovan (klimatförändring, förlust av biodiversitet, och förändrad markanvändning). Den fjärde handlar om påverkan på biogeokemiska flöden, och handlar om just de två strategiska ämnen som nämndes ovan: fosfor och kväve. Men i det här fallet handlar det om att de läcker ut och skapar övergödning och döda zoner i haven. Detta kommer vi att prata om i avsnittet med tema Näring. Vi ser alltså att alla de mest överskridna gränserna har en direkt koppling till jordbruket.
7 Ohälsa
Det finns en stark koppling mellan maten vi äter och hur vi mår. Av de sjukdomstillstånd som tar flest människoliv, så är matvanorna en av de absolut viktigaste faktorerna bakom. De överlägset vanligaste dödsorsakerna i hela världen är fyra typer av sjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, cancer, luftvägssjukdom, och diabetes. Man har en tydligt ökad risk att drabbas av dessa, så kallade icke-smittsamma sjukdomar, i samband med övervikt och fetma – som i sin tur har ökat markant de senaste årtiondena. Idag lider nästan 30% av världens befolkning av övervikt eller fetma.
Samtidigt lider mer än 800 miljoner människor – mer än tio procent av världens befolkning – av undernäring på grund av att de inte har tillräckligt att äta. Den här siffran är idag ökande. Många lider av brist på viktiga näringsämnen. Men det är inte bara i utvecklingsländer som näringsbristen är utbredd – även i länder som USA. Järnbrist är mycket utbrett i världen, och ca 25% av världens befolkning lider av anemi (blodbrist).
Fenomenet där man har stora utmaningar med både undernäring och övervikt i samma samhällen är idag utbrett och har fått benämningen ”undernäringens dubbla börda”.
De här frågorna kommer vi att prata om i avsnittet med tema Hälsa.
8 Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens betyder att mikroorganismer utvecklar resistens mot antibiotika. Detta har klassats som ett av de största hoten mot hälsa, livsmedelstrygghet och utveckling i världen.
Vi behöver komma tillrätta med överanvändningen av antibiotika – och en del av denna överanvändning sker inom jordbruket.
Det här pratar vi om under temat Hälsa.
9 Föroreningar
Förorening av mark, luft och vatten kan komma från olika källor – jordbruk kan vara en av dem. I många länder är det jordbruket som står för merparten av föroreningarna i vatten. Detta är relaterat till några av våra ovanstående teman – jorderosion och näringsläckage – men också besprutning med kemikalier, vissa metoder för djurhållning, och bevattning med förorenat grundvatten. Även luftföroreningar kan komma från jordbruket, och i Europa är jordbruket den största orsaken till förorenad luft.
Äta jorden? 